Det finns ett känt citat av Kierkegaard där han säger att den som vill hjälpa en annan person först måste söka upp den andre där han befinner sig. Sokrates gjorde så när han med hjälp av frågor tålmodigt avtäckte personliga erfarenheter och dold kunskap hos sina lärjungar.

I kognitivt och beteendeinriktat arbete talar man om att fråga sig in i den andres verklighet. När du vill genomföra förändringar på egen hand kan du göra på samma sätt. Du tar upp en dialog med dig själv och söker dig fram till nya upptäckter via de frågor du ställer till dig själv.

Mindfulnessmeditation kan på liknande sätt inriktas på ett utforskande av det egna jaget genom att du ställer öppna frågor till dig själv.

Psykologisk behandlingsforskning visar på alltfler metoder som på ett verksamt sätt kan åstadkomma förändring i människors liv. Det här kan vara lösningen på somliga problem. Men det kan också vara en förhastad aktivitet, en flykt från det pågående in i förhoppningar om minskat lidande. Det är viktigt att påminna sig om att vi alltid löser ett problem till förmån för ett annat. Somligt kan vi förändra, annat ska vi acceptera. Vi kan lära känna våra gränser.

I våra kurser ser vi på villkoren för förändring och utveckling utifrån ett relationsperspektiv. Vi talar om tillvaron i termer av en serie möten. I en utvecklingsprocess finns det också en naturlig turordning av dessa möten. Arbetar du med människor i förändring behöver du visa följsamhet mot den här turordningen.

Möte med nuet

Mindfulness handlar om full uppmärksamhet och närvaro i det som pågår just nu. Det är en form av utforskande aktivitet där frågor kan ställas utan att du kan förvänta dig ett snabbt svar. Hur lever du ditt liv, hur ser det ut runtomkring dig just nu, vad har lett fram till en önskan om förändring? Mindfulnessinriktade övningar kan vara en väg in i det här utforskandet.

Utgångspunkten för utveckling och förändring är att klarsynt se var du faktiskt befinner dig just nu. Det är mycket svårare än man kan tro, och många hamnar i en upptagenhet av bristen i sin tillvaro, av misslyckanden i det förgångna eller av önskedrömmar om framtiden. Var som helst kan jag vara, bara inte i det verkliga nuet!

Möte med dig själv

Mötet med nuet kommer naturligt att länkas samman med mötet med dig själv; vem du är, hur din historia ser ut i stora drag, hur dina viktigaste relationer ser ut och har sett ut tidigare i livet, hur du tagit dig an svårigheter förut, vilka erfarenheter du gjort – kort sagt din personliga berättelse om ditt liv.

Dessa två mötesarenor förutsätter så långt det är möjligt krav- och åtgärdsfritt utrymme. Det handlar om ett synliggörande och upptäckande som kräver seriös uppmärksamhet. Den här inställningen är också en central del i tillämpningen av mindfulness.

Det finns mycket som inte ska eller kan förändras. I en förändringsinriktad tid vill vi gärna åtgärda ofullkomligheter, men vi riskerar på så sätt att hamna i en inkonstruktiv jakt på förnyelse. Lika angeläget kan det vara att utveckla förmågan att acceptera brister och tillkortakommanden för att på så sätt kunna ändra sitt sätt att förhålla sig till det problematiska. I mindfulness fäster man stor vikt vid ett icke-dömande förhållningssätt, vilket är grunden till ett sunt accepterande som inte leder till missriktad resignation.

I ett utvecklings- och förändringsarbete kommer vi oundvikligen att stöta på svårigheter. Vi kommer att misslyckas med mycket, och det är lätt att tappa sugen. Konsten att utvecklas handlar inte minst om förmågan att tackla motgång på motgång och ändå försöka igen med obruten entusiasm. Glädjen som vi förknippar med det vi eftersträvar får inte vara så avlägsen att den inte är förnimbar också under färden dit.

Möte med din omgivning

Mötet med omgivningen innebär möten med andra människor. Komplexiteten ökar. Oförutsägbarheten finns alltid där, eftersom andra människor i olika avseenden kanske känner och fungerar annorlunda än du. I relationerna till dina närmaste finns en oändlighet av möjligheter att göra viktiga erfarenheter som kan föra dig vidare i din personliga utveckling. Men risken finns alltid att du snärjer in dig i önskningar och förväntningar och tvister om vem som har rätt och vem som har fel.

Relationer till andra människor bygger på dialog. Kommunikationsförmåga är därför en central färdighet. När motsättningar uppstår klarar vi ut det bättre om vi lärt oss konfliktbemästrande metodik. I konflikter är det alltför lätt hänt att vi stänger av lyssnandet och i stället förklarar på vilket sätt den andre felat. Förståelsen går förlorad och då riskerar också relationen att gå förlorad. Sokratiska frågor och en utforskande inställning som utgår från att vi faktiskt inte vet så mycket är en bra grund för att skapa tillit i relationer.

Möte med ditt arbete

På arbetet relaterar vi till våra uppgifter, till våra arbetskamrater, till våra chefer, till organisationen och dess syften och mål. Men det finns vissa begränsningar som gäller. Vi är inte lika öppna som i våra nära relationer, och vi förväntas inte heller vara det. På arbetet ska vi leverera, vi ska uträtta något som vi sen får betalt för att ha gjort. Viktiga teman som kommer upp berör på olika sätt vår autonomi. Hur vi förhåller oss till auktoriteter, styrning, krav och möjligheter att ha kontroll över situationen aktualiseras från tid till annan.

Vi har en värdegrund i våra kurser där empatibegreppet är centralt. Med empati menas förmågan att på ett mer eller mindre intuitivt sätt kunna föreställa sig och dela upplevelsen av en annan människas situation. Det handlar om tankar, känslor och värden. Vi ser det empatiska förhållningssättet som en avgörande förutsättning för att det som utspelar sig på alla dessa fyra mötesarenor vi beskriver ska bli till berikande erfarenheter som öppnar upp för nya möjligheter. Målet är ett bra liv – på gott och ont.