Ett antal av de synpunktstexter jag skrivit i den här spalten har handlat om psykiatrisk diagnostik. Jag känner ett behov av att tycka till med anledning av det alltmer ökade bruket av strukturerat stöd för diagnostiken. Det betonas ständigt från Socialstyrelsen liksom från tillsynsmyndigheten IVO hur viktigt det är att vården arbetar strukturerat vid bedömningar […]

All medicinsk diagnostik utgår från en klinisk situation där patienten beskriver sina besvär och läkaren följer upp med frågor och iakttagelser. Tecken och symtom på ohälsa uppmärksammas, och ganska snabbt brukar det under ett bedömningssamtal gå att ringa in ett begränsat antal tänkbara diagnoser. Sen är det dags att belägga och vederlägga hypoteser med hjälp […]

Som jag nämnde i förra synpunktspalten skrev jag den nya boken MiniPsykiatri i anslutning till en serie utbildningar på olika ställen i landet riktade till personal och handläggare inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och psykiatrin. Boken MiniPsykiatri är tänkt att vara ett komplement till Empaticas grundläggande program som vuxit fram under ett antal år och som […]

Jag är som bäst sysselsatt med att översätta fickutgåvan till DSM-5 till svenska. Som många antagligen har noterat blev det en allt mer intensiv diskussion kring innehållet när datumet närmade sig för att den amerikanska utgåvan skulle komma i maj i år. Ett av de teman som debatterades var konsekvenserna av att man tog bort […]

Differentialdiagnostik handlar om att särskilja, differentiera. Yrkespersonen måste vara uppmärksam på att diagnostik i grunden är en arbetsprocess som kräver stegvis fördjupning alltefter vad situationen påkallar. Differentialdiagnostik går ut på att man inledningsvis formulerar så många olika diagnostiska hypoteser som möjligt. Här kan DSM vara ett viktigt stöd. Arbetet inriktas sen på att utesluta den […]