Häromåret genomförde vi på Empatica en serie utbildningar på olika ställen i landet riktade till personal och handläggare inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och psykiatrin.

Utgångspunkten för uppdragsgivaren var en önskan om att få mer kunskaper om hur man kan agera i mötet med personer med olika former av psykisk ohälsa. Vår syn på saken var att det kunde löna sig att rikta särskild uppmärksamhet till vad som händer i yrkespersonen när mötet kanske inte fungerar så smidigt och konstruktivt som man hoppats.

I uppdraget ingick också att jag skulle göra en kunskapssammanställning över ett antal av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa. Det kompendiet växte ut och har resulterat i boken MiniPsykiatri som Natur och Kultur ger ut den 13 januari 2014.

Min ambition i boken är bland annat att ge en utförlig beskrivning av hur olika former av psykiatrisk problematik i praktiken påverkar mötet mellan yrkesperson och klient. Då kommer man oundvikligen in på filosofiska frågor som rör människosyn och vårdfilosofi, vilket också inleder boken. Det traditionella naturvetenskapliga perspektivet möter här det humanistiska, personinriktade synsättet som är grunden för klientens fulla delaktighet i arbetet mot en bättre tillvaro.

Det händer ofta att den psykiska ohälsan uppfattas som den huvudsakliga förklaringen till personens olika svårigheter. Både yrkesperson och klient kan frestas att se det på det sättet. Men risken är då uppenbar att man bortser från klientens resurser och från andra orsaksfaktorer som snarare rör sociala omständigheter av olika slag eller livsproblem på ett allmänmänskligt plan. Det gäller att inte underskatta de möjligheter till en bra utveckling som finns bara man tänker klokt och realistiskt kring utformningen av stöd liksom olika former av anpassning, där hänsyn tas till ohälsans särskilda yttringar.

När det kör ihop sig under en konsultation reagerar förstås yrkespersonen känslomässigt. Frustration, irritation, oro, osäkerhet är känslor som lätts väcks. Här behövs det självkännedom och eftertanke för att inte känslorna ska driva på och leda till mindre lyckade åtgärder.

En bra idé är att vara förberedd. Det är en av tankarna bakom det återkommande avsnittet ”Att tänka på i mötet med klienten”. Det här avsnittet finns i vart och ett av alla de kapitel som handlar om olika former av psykisk ohälsa. Där försöker jag utifrån den aktuella problematiken att ge en bild av vanliga teman och särdrag hos personer som lider av ohälsan och hur de kan uppfattas av andra och påverka deras agerande.

Den deprimerade har t ex väldigt lite energi att ta itu med problem. Den ångestfyllde försöker oftast undvika sådant som aktiverar ångesten. En person med kvarstående funktionssvårigheter efter en schizofren sjukdomsepisod kan ha större svårigheter att mobilisera konstruktiv beslutskraft än vad man föreställer sig. För omgivningen kan den som har ADHD ha irriterande svårt att passa tider och fullfölja uppgifter. Alla sådana särdrag ingår som en följd av den psykiska ohälsan ifråga, och yrkespersonen gör klokt i att vara förberedd på det och ta hänsyn till svårigheterna.

En annan tanke bakom avsnittet ”Att tänka på i mötet med klienten” är att ge ett kompletterande perspektiv till dagens metodfixering. De allra flesta möten med klienter sker utan att man följer någon form av manual eller något protokoll. Hur väl de ska avlöpa är kopplat till hur bra relation man lyckas skapa tillsammans. Eftersom situationen är i högsta grad ojämlik är det rimligt att yrkespersonen har ett större ansvar för relationsbygget. Det är här som kunskaper om diagnosspecifika särdrag kommer in i bilden och hur de påverkar kontakten i mötet.

De flesta svårigheter hanteras bäst med ett förhandlande förhållningssätt. Det kanske vanligaste misstaget är när yrkespersonen försöker lösa problem genom att visa var skåpet ska stå. Det väcker så gott som alltid försvar och negativa motreaktioner.

För yrkespersonen ligger utmaningen med det förhandlande arbetssättet att det lätt väcker en känsla av ovisshet, av brist på kontroll över situationen. Här finns mycket att jobba med.

// Jörgen Herlofson

-> Under fliken ”MATERIAL” kan du få en förhandstitt på kapitlet om ADHD/ADD.